Att formulera vad jag tänker
Det kan vara svårt att hitta rätt ord när man är upprörd. Därför sket jag i att förklara närmare vad det var jag reagerat starkt på. Nu ska jag fösöka göra bilden lite klarare.
Jag reagerar inte som mest på att personer som fildelar får stå till svars för att de fildelar. Jag förstår upphovsrättsinnehavarnas frustration över att deras grejer finns gratis på internet och att det suger. Det jag går emot är att svenska rättsamhället valt att döma de som lättast kan dömas istället för att söka rätt på de personer som faktiskt fildelat! The Pirate Bay är inget mer än en sökmotor. Sen när blev det olagligt att tillhandahålla en sökmotor-funktion? Visst, det är en sökmotor som samlat länkar till en hel flod av upphovsrättsskyddat material, men likt förbannat en sökmotor. Som jag ser det har det svenska rättsväsendet gått och blivit filmbolag- och skivbolagens springpojkar. Det är inte ok! Att skadestånden blev så sjukt stora kan bara ha att göra med påtryckningar från utlandet. De stora utländska företagen är inte ute efter rättvisa, de är ute efter sina pengar! De kräver sina pengar och svenska staten säger varsågod!
Vad gäller IPRED så vet jag inte inte ens vad jag ska använda för ord nu när jag inte är lika upprörd. Herregud! Vi har gett privata företagare rätten att gå in och få ut information som knappt polisen får tag i. Företagen har dessutom större ekonomiska resurser än polisen och kan använda sig av mer aggressiva metoder för att få tag i den information de vill ha. Åter igen vill företagen inte ha rättvisa utan pengar. Pengar, pengar, pengar… Jo, jag vet att pengar styr världen. Jag är medveten om att de förlorat pengar på fildelning. Men hur mycket? Hur kan den bedömningen göras? Vad grundar de sina kalkyler på? Kan dessa kalkyler överklagas? Dessutom hur vet man vem som laddade ner? Är det rimligt att den som står på internetabbonemanget ska åka dit även om den personen inte visste vad som pågick? Stackars alla tonårsföräldrar. Vi kommer ha många såna i svenska fängelser snart! Jag säger inte att det är rätt att fildela upphovsrättsskyddat material, jag säger att vägen vi svängt in på för att stoppa det ÄR FEL! Det måste finnas bättre alternativ som inte sätter hela integritetsapekten ur spel!
I frågan om FRA kan jag till viss del se fördel med avlyssningen. Men den fördelen är inte värd varje människas förlorade integritet. ”Den som inte har något att dölja behöver inte oroa sig” är en kommentar som ofta dyker upp i det här sammanhanget. Det är inte det som är grejen, inte för mig. Jag ska kunna ha telefonsex med min man utan att det spelas in och sparas. Nu tror jag inte att det är just sånt FRA värnar om ska sparas heller – men åter igen principen! Jag vill kunna snacka skit om svenska staten i tex min blogg utan att det registreras och sparas. Förstår ni vad jag försöker få fram?
Till saken hör att vi, innan FRA-lagen klubbades igenom, blev försäkrade om att SÄPO inte skulle få tillgång till materialet. Jag sa redan då att ”jo, tjena, när väl tekniken finns är det bara en tidsfråga innan SÄPO visst får tillgång till materialet”. Jag hade förhoppningar om att jag skulle ha fel, att jag bara var mitt vanliga bitterfittiga jag. Framförallt hade jag trott att det skulle dröja betydligt längre innan jag skulle få rätt! Medborgarna blir lurade att gå med på lagar, staten lovar saker som de sedan inte tänker hålla. Det är fulspel och jag har högre förväntningar på Sverige och dess ledning. Därför blir jag förbannad!
Idag blev jag medlem i Piratpartiet, precis som en mängd andra svenska människor som tycker att det är nog nu. Bli det du med!
Välkommen ombord!
Tillsammans bygger vi kunskapssamhället
Tackar! Det känns bra att vara bland likasinnade! 🙂