Det bor nog en liten man i mig
2009 Apr 13
Jag är sjuk!
Jättesjuk!
Nästan döende-sjuk!
Men ingen hör mina rop, ingen märker om jag dör av kvävning i mitt eget slem och snor inatt.
Det är så synd om mig, men ingen finns här att se mig, stryka mig över pannan, ge mig socker, te, kaffe, honungsvatten eller vad jag nu kan tänkas behöva… Ingen pussar mig på pannan och säger uppmuntrande saker eller lugnande saker… Jag är alldeles ensam och övergiven. Det enda som vägrar lämna mig är yrsel, huvudvärk, snor, slem och hosta! STACKARS MIG!!!
Kvinnor ska inte bli ynkliga när de blir sjuka, det är något som är förunnat männen. Men jag är ynklig. Ynkligast av de ynkliga. Döende. Förkyld.
3 kommentarer
leave one →
Annorlunda 
Åhhhh……det är jätte synd om dig…..
Tror du lite Echinagard kanske hjälper?
Det säger ju den där mannen i reklamen! Han som tycker kvinns gnäller över att föda barn! Inget emot männen, dom stackarna när dom en förskylda.
Jag tycker jätte synd om dig…..jätte.
Kramisar *på armlängds avstånd för att inte bli smittad* 😉
Det där om män och kvinnors härdighet kan vara extremt sexistiskt. Du får vara precis så ynklig du vill, oavsett vilket kön du representerar.
J: Tack för medkänsla, det behövde jag, eller behöver är rätt ord. Fortfarande lika illa – nästan! *host, host*
C: Inte vill jag stödja sexismen, jag fortsätter därför vara precis så här ynklig så länge jag är sjuk! Allt för jämställdheten! 😉 *snörvel*