1:a april

Det var första april igår. Jag blev inte utsatt för ett enda aprilskämt på hela dagen. Skönt, men lite tråkigt.

Igår var jag däremot på en av de trevligaste tillställningarna på länge. Det var middag på en nation och jag satt med underbara människor, åt underbar mat och drack underbart vin. Underhållningen var fantastisk och allt vara bara hur bra som helst.

Upptäcker än en gång fenomenet att det är svårt att hitta ord att beskriva något/någon/en händelse som är bra. Är däremot något dåligt, då har jag hur många ord som helst att förklara det med. Hur kommer det sig?

Jag fick ett sommarjobberbjudande igår också. Jag var och jobbade ideellt på ett ställe och en kvinna som var där ansåg att jag hade rätt attityd och skulle passa bra i hennes arbetsteam. Detta är ju fantastiskt! Där gick jag och gjorde det jag skulle, tänkte inte på jobb, behövde inte få intervju-ångest, behövde inte förbereda mig. Fick ett jobb så där bara! Dessvärre kan jag inte ta tjänsten för jag bor i fel del av Sverige då, vi har flyttat till Byhålan då. Men känslan av att bli lite mini-headhuntad, om så bara för ett sommarjobb, känns mycket bra och boostade mitt ego förträffligt!

Mannen har dragit till sydligare breddgrader. Det är tråkigt. Det är tomt och ljudlöst och ”fattigt” här hemma nu. Katten är till och med extra gnällig idag. Och jag – min bakispersonlighet är inte den trevligaste. Att vara bakis för mig är att vara sjuk; jag blir trött, får ont i kroppen och blir mäkta irriterad över ingenting. Kanske är tur för Mannen att han slipper vara här i och för sig.

På så sätt kan man kanske se det som att jag blev lite lurad på 1 april ändå. Igår ropade min inre röst: ”Njut, lek, roa dig, lev livet, det kostar dig inget!” När jag vaknade i morse, med den välkända bly-kepsen på mig, ropade min inre röst något helt annat…

– April april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill!