Hoppa till innehåll

Lite om mig nu och då

2009 Feb 04
tags: ,

Spännande värld, den här på internet. Själv är jag farligt ärlig i bloggen, förutom den lilla detaljen att jag inte vill lämna ut vem jag är… ;-)Det jag skriver om har verkligen hänt eller inte hänt om det är leda jag skriver om. Mina uppgifter om min person är äkta. Det enda jag undviker att lämna ut är mitt rikiga namn. Jag kan inte säga att jag har en bra förklaring till varför jag gör så, men det känns bra att det jag skriver inte kan kopplas ihop till den jag är IRL, dvs utanför internet.

Så många bloggar under sina riktiga identiteter och jag kan både avundas dem och tycka att de inte fattar vad de utsätter sig själva för. Å andra sidan hade jag, för bara några år sen, säkert startat den här bloggen i mitt riktiga namn och givit ut hela min själ gratis på ett silverfat. För det var sån jag var då. Översocial och utan integritet. Idag har jag snarare för mycket integritet och är för lite social, vilket nog ingen hade trott som kände mig förr.

Jag har inget behov av att vara i centrum längre. Eller jo, jag vill vara centrum av uppmärksamheten när det gäller nära och kära, men jag inte behov av att vara i centrum hela tiden och för alla människor jag möter. Detta faktum är dels skönt, men samtidigt lite skrämmande och ovant. Jag är inte van att vara lugn i mig själv, att inte kräva uppmärksamhet, att vara nöjd i bakgrunden. Men så är det nu.

Som barn var jag blyg. Inte tyst, har alltid pratat massor, men blyg. Däremot tilläts jag inte vara blyg. Jag sattes i körer, uppmuntrades att bli solist, hade en familj som alltid socialiserade med allt och alla och vi hade ”alltid” folk hemma på besök. Min mamma stod inte ut med att jag efter skolan valde att sitta hemma själv och titta på tv, lyssna på musik eller vad jag nu sysslade med – själv… Ensam. Jag själv tyckte det var skönt att få vara själv, medan mamma sa:
– Ska du inte ringa Lisa och kolla om hon vill leka? Nähä, hon är borta, men Karin då? Inte ska du sitta här ensam…

På så vis lärde jag mig att det inte är ok att vilja vara ensam. Som liten gjorde jag som hon sa och ringde kompisar och lekte med kompisar för att ”det var vad man skulle göra”. När jag blev lite äldre körde jag med en ny vinkling:
– Om hon hade velat leka med mig så hade hon väl ringt mig? Varför ska alltid jag ringa andra?

Mamma tyckte då att jag var högfärdig eller nåt, att jag var lat som inte orkade engagera mig eller något annat negativt. Själv försökte jag bara undvika pinsamheter som att få ett nej av kompisar (jag var mobbad några år, men det vet inte mamma om, hur skulle det se ut?) samtidigt som jag verkligen inte hade behov av att umgås med kompisar när jag kom hem från skolan. Det förstod inte min mamma.

Nu kan jag känna att jag på något sätt gått tillbaka till vad jag var när jag var barn. Lugn i mig själv och utan särskilt stort socialt behov. Den negativa synen på att vilja vara ensam, som min mamma tvingade på mig (dock välmenande) har jag kvar. Jag tycker att jag är tråkig, felkonstruerad och mysko. Det är inte ok att vilja vara ensam (eller ensam är jag inte, men inte kontaktsökande då…) i dagens samhälle. Man ska vilja bli sedd – hela tiden.

Nu kan jag säga det som jag som barn inte lyckades säga till min mamma:
– Nej tack, jag vill inte, jag har det bra som jag är och där jag är.

4 kommentarer leave one →
  1. 2009 Feb 04 13:21

    Jag kommer gärna med bilder men inte mitt riktiga namn. Jag tycker inte att jag kommer med info som kan skada min person och mitt privatliv men jag ser andra som skriver – med för – OCH efternamn – och lägger ut ALLT. Det hajar jag inte. Fast det beror ju på vad man har gjort.

    Jag vill bara inte att stalkers skall leta upp var jag bor osv. Mina arbetskollegor älskar min blogg, bossen hinner inte läsa den men diggar den ändå. 😉

  2. 2009 Feb 05 16:58

    Whatever: Det låter som en bra ide det där med utlämnandet av namn i bloggar. Än så länge har jag sluppit stalkers eller liknande idioter i mitt liv och jag vill inte få några heller! 😀

  3. Judith permalink
    2009 Feb 06 15:49

    Känner igen det där med att vilja vara ensam…och jag blev också mobbad men det visst dom om. Och vansinnigt blyg var jag som barn…och lite ännu.
    Men samtidigt är jag väldigt social! Men social med människor jag inte känner och kan ”stänga av”.

    Jag är också utan bild mer än på håret men i övrigt helt sann. Vill inte utsätta främst dom runt omkring mig. Dom har inte valt det och det måste jag respektera.

    Tack för din blogg.

    • 2009 Feb 06 17:06

      Judith:
      Jag har också varit som du, att man helst hängt med ”kompisar” som man inte behöver komma riktigt nära, som jag inte saknar NÄR jag förlorar dom. Det är väl en slags säkerhetsbeteende: ”om jag inte lär känna någon riktigt och inte låter någon lära känna mig riktigt så kan jag inte bli övergiven”. Den beska eftersmaken av det där är att i slutändan var jag trots allt ensam, eller åtminstone KÄNDE jag mig ensam, jag hamnade bara där på ett annat sätt än på det sätt jag försökt undvika.

      Senaste åren har jag omvärderat alla kontakter i mobilen eller på msn/facebook. Det är inte ”flest vinner” som jag nog levde efter förr. Idag är det kvalitet framför kvantitet samt att det viktigaste är att jag i slutändan står ut med min egen närvaro. Att kunna acceptera mig själv, att kunna stå ut med min egen person, vilket är såna klyschor! Jag ska villigt erkänna att jag använt dessa klyschor redan när jag var ”ung och dum”, då jag tyckte jag hade koll på vad de betydde. Nu, i efterhand, inser jag att jag inte fattade innebörden av orden. Det gör jag nu.

      Tack Judith för att du läser min blogg och Tack för att du väljer att komma tillbaka till mig! Ta hand om dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: