Röksug på besök
Vilket är fruktansvärt fånigt eftersom jag slutade röka för flera år sen. Visst, någon enstaka cigg har det väl blivit här och var och nu är det väldigt längesen jag ens tog en sån där ”bara en”-cigg. Jag förstår verkligen inte var det här röksuget kommer ifrån nu! Men röksugen är jag, nästan hela tiden!
Jag går nära andra som röker så att jag kan insupa åtminstone lite passiv rökning, jag letar efter folk jag känner som röker så att jag kan ”låna” en av dom tills det slår mig att alla jag känner har också slutat röka.
Mannen ogillar skarpt att jag röker, eller gjorde det då jag rökte. Han sa att om vi skulle ha en framtid så skulle jag tvingas ge upp cigaretterna. Cigaretterna eller honom sa han i ett sånt där läge när man var jätteförälskad och verkligen inte ville ge upp honom. Smart drag av honom måste jag säga. (Dödahästensäljaren har lite att lära från honom…) Cigaretterna fick således säga tack och hej, och oftast är jag ju tacksam för det. Men inte idag…
– Ååååååååh, bara en cigarett, snälla!? 😯
Godmorgon! Jag har också slutat röka, och jag skulle inte våga mig på ett bloss ens en gång, då skulle det vara kört. Men en nytänd cigarett ger mig lite sug efter ett bloss fortfarande, och en god middag och kaffekoppen på det. Hujedamig, hoppas jag står emot för alltid, det är både dyrt och ohälososamt. En har ju skutat med allt annat dåligt, förutom godsakerna…
Kram och ha en bra dag 🙂
Svar:
Tack! Jo, jag har också slutat med det mesta onyttiga (förutom godsakerna, precis som du), och cigaretterna är nog det jag oftast saknar. Saknar och saknar, eller jo, faktiskt. Jag saknar ”att röka”, inte röken i sig. Konstigt det där, att en vana att tända en cigg, dra djupa andetagen (första blossen på ciggen du vet) och sen bara slappna av – DET saknar jag! 😀
Men så får man ju lungcancer också, dålig hy, dålig andedräkt, ja, du vet… 😦