Adhd-dag
Vissa dagar är mer förvirrade än andra – idag är en sån dag.
Min hjärna går på högvarv och trot eller ej – jag får en hel del gjort också. Men det känns så totalt ostrukturerat. Min känsla är att jag ska göra en sak men börjar med något annat, för att sedan tycka att jag inte fått någonting gjort. Men det har jag. Bara inte det jag tänkte att jag skulle få gjort.
Jag gick upp tidigt (läs 7.30, jag vet att många inte ser det som tidigt, men jag gör) för att hinna plugga så mycket som möjligt idag. I morgon ska jag nämligen jobba och packa för att åka bort (läs hem) över helgen. Så då blir det inte mycket plugga av, och dagen efter det är D-dagen… Klockan är nu mitt på dagen och jag har knappt läst något alls. Däremot har jag bloggat, läst andras bloggar, kört två maskiner med tvätt, rakat benen (för mycket info för vissa kanske) och duschat.
Ångest var det längesen jag upplevde nu, men idag är den här. Jag vet inte varför. Den dyker upp ibland och jag minns varför jag åt mina lyckopiller så länge som jag gjorde. För med ångesten i huvud och själ funkar inte självdisciplin och struktur. Allt är bara kaos, på grund av en ångest jag inte behöver känna. För jag tror verkligen att jag är i fas. Om jag bara kunde förmå mig att fokusera en endaste dag till.
Kan det vara så att jag använt slut på min fokuseringsförmåga? Att jag bara har en viss mängd varje vecka och att jag redan använt upp allt dagarna innan? För det är ungefär så det känns. Det är vad min hjärna säger till mig: ”Du har varit så duktig hela veckan så du kan slappa lite nu, med gott samvete”. Men jag VET att jag inte kan göra det. För då kan jag inte det jag behöver kunna för att slippa en omtenta till. Då säger hjärnan: ”Du har redan gjort så många omtentor, det är inga problem, du kan ta en omtenta till”. Det vet jag väl att jag kan, att jag klarar, men jag vill inte! Jag vill inte behöva göra fler omtentor, vill inte få fler negativa besked. Det vore så skönt att ha klarat EN tenta denna terminen på första försöket…
Som sagt: ADHD-dag idag.
Ibland en gåva – ibland en förbannelse…
Ja, har en riktig adhd-dag jag med… eller vecka…
Igår blev jag så arg så jag trodde att hjärtat skulle banka sig ur bröstkorgen…
Har inte känt så här på länge men det är mycket nu!!!
Svar:
Ilska är jobbigt, hoppas det lugnar ned sig för dig. Jag läser din blogg och håller mig uppdaterad, hyfsat i alla fall. Kul att lillkillen pratar på andra avdelningar. Där fick snobbfröken så hon teg (förhoppningsvis)
Jag har legat med svår ångest i nästan ett halvt år. Det berodde på medicin som de satt in och ut, utan nedtrappning. Till slut sa jag ifrån och slutade med den sortens medicin, och idag mår jag bra igen. Jag har alltid haft ångest och jag har diagnosen GAD, ständig oro för ngnting(kan inte mkt om Gad, har haft fullt upp med mina andra diagnoser). Men idag när jag ser tillbaka på mitt helvetesår så ter sig min nuvarande ångest som liten, och jag är tacksam så länge jag får känna så, en vet aldrig. Jag tycker du är superduktig och ”uthållig” som pluggar på trots din diagnos och dian svårigheter. Vad du än blir(har inte läst vad du har för mål), så kommer du ut med stor förståelse för andra msk och deras kamp och strävan.
Svar:
Tack! Vad glad jag blir av dina uppmuntrande ord, dom behöver jag. Har en tenta idag och efter att ha läst din kommentar känns det lättare att gå dit. 🙂
Jag känner så väl igen mig i dina tankar och funderingar! Jag har också sådana ADHD-dagar då jag bara vimsar runt och gör massa annat. Plugga tycker jag är speciellt svårt. Även om jag tycker det är jätteintressant och verkligen vill plugga, så är det något som tar imot och jag bara vimsar bort mig. Jag måste liksom förbereda mig i ett par timmar innan jag sätter mig. Vad jag igentligen gör när jag förbereder mig har jag ingen aning om. Ibland hjälper det mig om jag bestämmer ett klockslag. Jag säger till mig själv att nu får du göra vad du vill fram till kl 13. Då börjar du plugga. Sedan bestämmer jag ibland pauser också. Jag spelar snäll och förstående, men bestämd fröken åt mig själv. =)
Svar:
Så där är jag också! Har en inre dialog med mig själv där det tydligt märks att ena sidan är barnslig och den andra vuxen och förståndig… 😀 Det funkar om jag har en ”normal” dag, men på en adhd-dag funkar inga tricks alls – kaoset kvarstår ändå!