Hoppa till innehåll

2008.08.13 Pappa

2008 Okt 19
tags:

Vad gör man med en pappa som inte är engagerad i sina barn, som aldrig varit det och aldrig kommer att vara det? Hur får man honom att inse att hans barn faktiskt behöver honom fast de är vuxna och han inte är helt frisk? Hur får man honom att förstå, efter alla dessa år, att hans val att hela tiden prioritera annat och andra före sina barn sårar och förstör?

Kompisar säger: Prata med honom!

Jag säger: Om vadå?

Jag kan inte tvinga någon att känna för mig vad jag vill att han ska känna för mig. Det är inte det jag vill. Jag vill att han, helt spontant, ska sakna mina samtal, undra hur jag har det, vilja spendera tid med mig. Om det inte sker spontant vill jag inte ha det. En pappa som gör det av pliktkänsla och inte av kärlek har jag redan sett för mycket av.

Kanske har jag inte alls ADHD?

Kanske är jag bara en helt vanlig tjej med pappa-issues?

Alla mina nycker och galna spontana infall kanske bara är frukten av ett liv i skugga?

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: